Fram till BF-datumet (27/1) och de första dagarna där efter har det mest varit en tråkig och otålig väntan på Elvispen. Nu däremot börjar det bli fysiskt mer påfrestande känner jag. Jag har sovit väldigt dåligt hela graviditeten men nu är det desto sämre på den fronten. Minst (ja, faktiskt) en gång i timmen vaknar jag av någon anledning. Kroppen värker. Fötterna gör ont. Huvudet bankar...Jag vill verkligen inte gnälla men nu är det påfrestande och vi vill inget hellre än träffa Elvispen nu.

Det är jobbigt nu. På måndag ringer jag BM. Jag tyar inte många dagar till. Snälla Elvisp... Kom nu... 

Fan. Fortfarande enormt gravid.  Elvispen -kom uuut!!

Det blev några timmar ikväll på fest vilket var ytterst välbehövligt tycker jag. Det var längesedan vi var på "hemmafest" nu så det var riktigt kul att träffa alla igen. Endel träffar vi vanligtvis också men endel träffas bara vid festtillfällen varför det var riktigt kul att komma iväg lite ikväll.

Tänk vad mycket det faktiskt kan göra att vara social. Jag tycker det är viktigt att avsätta tid också till det även om Elvispen snart är här, och även om jag är trött och slö för tillfället. 

Ikväll står valet mellan att gå på fest eller stanna hemma. Kanske båda delarna (fast inte samtidigt?)

Den som läst min pres vet att jag sitter på en examen i historia -ett ytterst brett och fascinerade ämne. Jag läser, som en följd av detta, ofta Peter Englunds blogg .

I sitt senaste inlägg skriver Peter om fakta och fiktion, något som inom historieömnet är grundvalarna för att skilja sanning från påhitt -dvs. fakta eller fiktion. Historia kan aldrig vara fiktion. Inte ens lite. Då är det inte längre fakta vilket historia bygger på. Cirkeln är sluten. 

Tanken med detta inlägg är enbart att ge en liten tankeställare kring skillnaden mellan fakta och fiktion. Om du sitter på ett historieintresse så är du lyckligt lottad (ja, jag är partisk) men glöm aldrig att göra skillnad på fakta och fiktion. Upptäck skillnaden!  Fiktion kan inte ge dig sanningen, fakta och korrektheten av den tid som flytt.

Peter citerar Virginia Wolf:

Fortfarande gravid och Hunden springer runt och slickar golv och äter allt hon kan komma åt. Så gör hon när hon mår illa och vill spy. Mysigt.

Försökte gå en liten runda vilket resulterade i att jag fick vända hem med henne igen eftersom hon käkade grannarnas vissna blommor, gamla fimpar, småsten och oidentifierbara bruna ruttna saker... Dagen börjar ju bra...

Ok.. Nu har jag försökt allt som jag kan komma på för att få ut Elvispen men han är inte med på noterna. Jag har provat att hota honom, jag har provat diverse fysiska aktiviteter och jag har provat att prata snällt med honom men icke. Han är en stenhård förhandlare...

Jag har visserligen en del värkar men ni som läst bloggen innan vet att det inte är första gången. Tips?