I

Igår köpte jag denna söta mössa på H&M till Elvispen. Den minsta storleken de hade var 2-6 månader så jag gissar att stackaren lär se ut som en rumpnisse som fått mössa över ögonen (Minns ni... Vaffö vaffö blev det så mörkt för?). Jag köpte ett matchande par strumpor också som jag ska ta foto på sen och visa.

Vad jag reagerade på är att alla lite roligare/finare kläder dels är 1) så förbannat könsindelade och 2) inte i bebis-storlek.

Vi är ju fler och fler som tar reda på könet på bebisen  och då vill vi inte bara handla gula, vita och bruna kläder!

Idag tog jag sovmorgon. Det var alldeles behövligt! Jag gick och la mig tidigt igår, tittade lite på tv och somnade sen. Visserligen vaknade jag flera gånger inatt ochbesökte toaletten men det är jag van vid nu. 

Vid 06 vaknade jag av en kurrande mage så då gick jag upp och åt. Sen sov jag igen. Tills nu. 

Nu känner jag mig jättepigg och utvilad! Jag har fortfarande inte fattat att jag kanske behöver någon timmes extra sömn nu. Som alla säger om allt när man är gravid "det gäller att passa på" (ni vet, på en del låter det som om det är jordens undergång när bebisen kommit...)

Usch så illa jag sov inatt. Somnade inte förrän runt 03. Drömde att farmor tvättade våra fönster...

Igår när vi kom till förlossningen blev jag kopplad till CTG, vi fick träffa en jättetrevlig barnmorska och en jävligt tyst och försynd gammal undersköterska. Jag blev serverad saft och vatten. Jag gillar service! ;-)

Därefter undersökning (fan vad jag hatar såna undersökningar!) av läkare som kunde konstatera att jag "var mogen" och att slemmisen börjat släppa men att inget fostervatten läckt. What the fuck?! Tydligen kan det komma så infernaliskt mycket flytningar att det läcker igenom alla kläderna. Det var en ny kunskap för jag skulle minsann aldrig gissat att det var flytning. Äckligt. 

Så. Vi blev iallafall hemskickade igen, den Blivande Pappan och jag. Det var bara att bära in BB-väskorna igen från bilen och känna oss lite snuvade på en förlossning. 

Nu är vi hemma från förlossningen. Det var falskt larm. Konstigt att det kan komma så mycket flytning på så kort tid att det går igenom kläderna, men tydligen var det allt det var och inget fostervatten alltså.

Nu fick vi öva i hur det är att tro att det är förlossningsdags, samt träffa lite personal och se rummen. 

Nu åker vi till förlossningen. Jag tror lite av vattnet gått så vi ska in på koll så får vi se om vi kommer hem med eller utan Elvispen.

Önska oss lycka till, vi är fruktansvärt nervösa!

Sitter och läser om olika smärtlindringsmetoder under förslossningen och upptäcker att jag helt missat bäckenbottenbedövning/Pudendusblockad som alternativ. Jag vet inte hur det gick till.

Jag har läst att det är en bedövning som används under utdrivningsskedet. nackdelen är att det kan vara svårt att känna hur man ska krysta. Å andra sidan har jag för mig att jag läst på flera ställen innan att kroppen vet hur den ska göra så då borde det, i teorin, inte spela någon roll?

Har du erfarenhet av denna bedövning? 

Imorgon är det dags igen för barnmorskebesök. Det ska bli spännande och se om alla förvärkarna gjorde någon mer nytta. Nu är det nästan en vecka sedan jag undersöktes sist så vi får se vad vi får för besked imorgon.

 Dessutom går vi in i vecka 39 imorgon!! Lille Elvispen är verkligen färdigjäst nu!

Jag har i flera veckor nu glömt att ringa för att boka tid att skriva ett faderskapsintyg. Vi vill göra detta innan Elvispen föds. Detta är jätteviktigt så jag uppmanar verkligen alla gravida att ordna detta innan födseln. Jag hoppas vi hinner innan Elvispen kommer.

Om, hemska tanke, något skulle hända mig som mamma under förlossningen och eftersom jag och den Blivande Pappan inte är gifta så innebär det att pappan inte har laglig rätt till barnet! Han måste alltså gå till domstol för att kräva detta och vem ska vara hans vittne och intyga att han är pappan till barnet om mamman gått bort under förlossningen? 

Det är verkligen jättehemskt, men så fungerar det tyvärr.